Skatteverket har ingen AI‑vägledning.Bahnhof har det.Bonnier blockerar.

Vi körde probe mot sex stora svenska myndigheter med hög trafik och stor påverkan på medborgarnas vardag. Tabellen är inte snäll mot någon.

Sex av sex publicerar ingen maskinläsbar AI-vägledning. Endast Riksdagen har en passiv signal (blockerar ClaudeBot via robots.txt). Övriga fem har ingen maskinläsbar signal alls. Interna policys kan finnas — men AI-modeller som besöker sajten ser ingen signal.

EU AI Act Article 50 börjar tillämpas 2 augusti 2026. Den kräver att providers av AI-system märker AI-genererat syntetiskt innehåll (audio, bild, video, text) i maskinläsbart format, och att deployers transparent kommunicerar AI-interaktion samt deepfake-genererat material till användare. Article 50 reglerar AI-systemens output — inte hur webbsajter konfigurerar sig för AI-agenter. Vi använder ikraftträdandedatumet som referenspunkt för svensk AI-readiness, inte som direkt rättslig grund för /llms.txt.

Just nu är svenska myndighetssajter de facto i ett gränsläge: helt öppna för AI-skrapning, helt utan publicerad transparens om vad de tillåter, helt utan att proaktivt vägleda AI-modeller till officiella källor.

Det här är inte en abstrakt fråga. När en svensk person frågar ChatGPT eller Claude “hur ansöker jag om föräldrapenning?”läser modellen webben i realtid. Om Försäkringskassan inte är konfigurerad för att läsas korrekt av en AI-agent — eller inte vägleder den till rätt sektion — försvinner myndigheten som primärkälla ur svaret. Och ersätts av forum, kommersiella konsulter, eller en hallucination.

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har publicerat två relevanta dokument:

• Nationella riktlinjer för generativ AI i offentlig förvaltning (jan 2025, med Digg)
• Yttrande över SOU 2025:101 (feb 2026)

Ingen av dem nämner llms.txt, MCP-server-discovery eller AI-agent-crawling. Vägledningen täcker hur offentlig sektor använder AI internt — inte hur den exponeras för AI externt.

Det är ett policy-vakuum. Det är inte IMY:s fel — de följer sin mandatperiod. Men någon behöver fylla det innan EU AI Act bestämmer riktningen åt oss.

Det intressanta är vad som händer i sektorerna mellan myndigheterna och allmänheten. Två tydliga läger har redan formats — utan att någon koordinerade det.

Mediahusen blockerar. Av de 500 sajterna har 66 minst en AI-bot på sin blocklista. 23 av dem är mainstream-medier — Aftonbladet, Expressen, DN, DI, Sydsvenskan, GP, plus samtliga större lokaltidningar. När de blockerar gör de det grundligt: i snitt 10 olika AI-bottar per sajt.

SaaS och e-handel välkomnar. Bahnhof, Loopia, Nordnet, Bokadirekt, Telavox, Bubbleroom — alla publicerar /llms.txt med tydlig vägledning om vad sajten innehåller och hur den bäst läses av en AI-modell.

Resonemanget från SaaS-sidan är operationellt: en kund som hittar oss via ChatGPT eller Claude är en kund. Resonemanget från mediasidan är distributions-baserat: en användare som läser vår artikel via ChatGPT är inte vår kund — de är OpenAI:s kund som råkade konsumera vårt material gratis.

Båda är legitima. Men de leder till olika Sverige om de håller i sig. Ett där SaaS-sektorn växer genom AI-rekommendationer, och där mainstream-medier tappar synlighet i AI-genererade svar om svenska frågor.

När svenska nyhetshus blockerar AI-bottar samtidigt som myndigheterna är helt tysta, kan fältet i praktiken lämnas öppet för utländska källor, Wikipedia och AI-genererade svenska artiklar — utan svensk redaktionell kvalitetskontroll.

Mediahusens beslut är legitimt. Det är ett affärsval som EU AI Act Recital 105 och DSM-direktivets Art. 4(3) (Directive (EU) 2019/790) uttryckligen stöder (TDM opt-out). Men kombinerat med tystnaden från offentlig sektor är resultatet konsistent med en informations-asymmetri där AI-baserade svar om svenska frågor får sin grundval från sekundärkällor snarare än primärkällor.

37 av 500 amerikanska Fortune 500-bolag har /llms.txt. Det är 7,4 %.

Sverige: 16 av 500. Det är 3,2 %.

Sverige ligger ungefär hälften så långt fram som Fortune 500 på den här mätningen. Inte katastrof — men inte ledarskap heller.

En markdown-fil på roten av en domän som beskriver vad sajten innehåller — i ett format som AI-modeller läser direkt. Tänk robots.txt men för innebörd istället för åtkomst.

Standarden specifierades av Jeremy Howard på Answer.AI i september 2024. Anthropic, Stripe, Cloudflare, Supabase, Next.js och Perplexity publicerar redan filen själva.

För användare innebär det att en AI-modell som besöker en sajt med /llms.txt snabbare hittar rätt sektioner. Det leder till mer korrekta svar i ChatGPT, Claude och Perplexity — och färre hallucinationer.

Svenska nyhetshus har tagit ett tydligt beslut: AI-bottar är inte välkomna. 17 av 23 mediasajter blockerar minst 5 AI-bottar. Snittet bland blockerande medier är 10,1 blockerade bottar per sajt.

Hårdast blockerare (mer än 13 bottar blockerade): aftonbladet.se, expressen.se (14 bottar), dn.se, di.se, sydsvenskan.se, gp.se.

Lokaltidningar (alla blockerar ungefär 10 bottar): HD, NWT, Corren, Barometern, KB, BT, SMP, UNT, NSD, OP, VLT, NA, Ystads Allehanda.

Mönstret är konsistent med koncentrerat ägarskap (Bonnier, Schibsted, NTM, Stampen, MittMedia) — när sajter i samma portfölj delar robots.txt-mönster är central styrning en rimlig förklaring, men det kan också vara gemensam CMS-mall eller branschnorm. Datan visar artefakten, inte beslutskedjan.

Av de 16 svenska sajter med /llms.txt är 10 antingen e-handel eller B2B SaaS. Det är där adoption sker först. Nordnet (bank för småinvesterare), Bahnhof (internet), Bubbleroom (mode), Bokadirekt (boknings-plattform), Hobbii (handarbete) — det är operationella företag där en kund som hittar sajten via ChatGPT räknas som en kund.

Linnéuniversitetet (lnu.se) är det enda lärosäte i topp-500 som har /llms.txt. Inte KTH, inte Uppsala, inte Stockholms universitet, inte Lund. Linné gjorde det. Det är värt att fråga vad de såg som de andra missade.

I topp-500 finns ungefär 40 underhållnings-, spel- och kasino-sajter (StarVegas, LeoVegas, MrGreen, med flera). Noll har /llms.txt. Adoptionen är obefintlig — sannolikt en branschspecifik distributionslogik som ligger utanför AI-search.

Vad de har gemensamt: en operationell anledning. Deras kunder hittar dem (eller borde hitta dem) via AI-search. Webhotellsbranschen leder för att deras kunder är utvecklare som söker tekniska detaljer. SaaS-bolagen leder för att en B2B-köpare som frågar ChatGPT om “bokningssystem för svensk salong” ska få Bokadirekt som svar.

För kommande kvartalsrapporter (Q2 september 2026) följer vi upp vilka nya som gått med, vilka som tagit bort sin /llms.txt, och hur sektorerna förändras.

Verifiera själv: Tveka inte — kör vilken domän som helst genom scanner-verktyget på agent.opensverige.se/scan och få live-resultat. Listan ovan live-verifierad 12 maj 2026 — adoption kan flytta sig dagligen.

Domänlistan är topp-500 svenska .se-domäner från Tranco-listans dagliga snapshot 2026-05-10. Tranco aggregerar Alexa Internet Top Sites, Cisco Umbrella Popularity List, Majestic Million och Cloudflare Radar — och filtrerar bort manipulation. Citation: Le Pochat, V. et al. (2019). Tranco: A Research-Oriented Top Sites Ranking Hardened Against Manipulation. NDSS.

Fortune 500-siffran 7,4 % kommer från ProGEO.ai-studien publicerad april 2026 (sekundärkälla: PPC.land, ProGEO.ai LinkedIn). Vissa metodologiska detaljer i originalstudien har ifrågasatts publikt — vi använder siffran som riktningsindikator, inte som exakt jämförelse.

För varje domän kördes följande HTTP-requests från en Stockholm-baserad serverless-runtime mellan 2026-05-10 06:00 och 18:00 UTC:

• Listan re-verifierad genom vår egen scanner. Stickprov av alla 19 originaldomäner mot agent.opensverige.se/scan avförde tre sajter (mätt 12 maj 2026, 06:00–18:00 UTC — tekniska konfigurationer kan ha ändrats därefter): sportadmin.se/llms.txt returnerade 200 OK men body var “Fel!”, skolplus.se/llms.txt serverade HTML (catch-all/homepage), och bitdefender.se/llms.txt returnerade Cloudflare-challenge — filen kan finnas bakom bot-skyddet men var inte programmatiskt verifierbar. Riktig siffra: 16 av 500 (3,2 %), inte 19 av 500 (3,8 %) som original-proben rapporterade utan content-validation. Skannerns fetch-timeout höjdes samtidigt från 5 s till 10 s för att matcha verkliga AI-agent-tools (ChatGPT/Claude:s web-fetch ligger på 10–15 s); det eliminerade false negatives på legitimt långsamma sajter som Bahnhof.
• Target rate-limiting förekommer. Tre sajter (bahnhof.se, soluno.se, nordnet.se) returnerar 429/blockering efter 1–2 upprepade requests från samma IP. Vår scanner ger korrekt PASS på första försöket men intermittent FAIL vid retest. För kvartalsmätningen behandlar vi first-attempt-resultatet som auktoritativt — det speglar hur en verklig AI-agent skulle se sajten.
• 21 % returnerade 403 mot okänd UA. Verklig adoption-siffra kan därför vara 1–2 procentenheter högre om vi räknar bara nåbara sajter (3,2 % → ungefär 4,1 %).
• Tranco-listan baseras på trafik, inte storlek. Vissa stora företag (familjeägda eller rent B2B) kan saknas. Vissa lågtrafikerade sajter kan finnas med.
• Probe körd en gång. Adoption förändras dagligen. Q2-rapporten kommer med diff från denna datapunkt.
• Robots-blockering är inte faktisk blockering. Robots.txt är en rekommendation, inte en teknisk barriär. Vissa AI-företag respekterar den, andra inte.
• Vi mätte 12 av 17 möjliga signaler. Hela vår scanner mäter 17. Vissa (MCP, EU-AI-Act-disclosure) kräver djupare scan som inte ingick i denna probe.

Probe-script + data + analys är CC-BY-4.0 (text och data) + FSL-1.1-MIT (kod).

Denna rapport publiceras “som-är” utan garanti för riktighet, fullständighet eller aktualitet. Datan är insamlad 10 maj 2026 och scanner-verifierad 12–13 maj 2026 — tekniska konfigurationer kan ha ändrats därefter. Vi rekommenderar att läsare verifierar aktuell status via agent.opensverige.se/scan.

Rapporten utgör inte juridisk rådgivning kring EU AI Act, GDPR eller annan reglering — konsultera kvalificerad jurist för sådana frågor. opensverige har ingen affärsmässig anknytning till någon av de namngivna myndigheterna, mediehusen eller företagen, och alla varumärken tillhör respektive rättighetshavare. Företagsnamn används i nyhetsmässigt syfte under nominativ fair use (Varumärkeslagen 1 kap 12 §).

Hittar du faktafel? Vi rättar skyndsamt. Anmäl via info@opensverige.se eller öppna ett issue på github.com/opensverige/agent-scan/issues. Ändringshistorik publiceras öppet i repots Git-logg.